5 Augusti 2010

Idag har jag, Mikaela o barnen varit o badad i bassäng för första gången! Hur underbart kul som helst!
Elliot var hur glad o sprallig som helst! :) Gjorde massa glädjetjut, plaska o skratta! :) Det var riktigt kul o uppskattat, det måste göras om snart Mikaela!!!! :) Nästa vecka? :D

Elliot är nog helt slut efter denna dagen.... Sover nog riktigt gott i natt... Åhh, min lilla älsklings-unge! :)


Jag känner mej så naken utan kamera! Snart så får jag en ny... Inom 1 vecka iaf! Åhhh, vad jag längtar....
Men jag har inte bestämt om det blir en Canon EOS 450D eller en 500D....


Väntar, o väntar på älskling... Snart kommer han o lägger sej...
Snart åker han...saknar honom redan nu ju, o inte sett honom på 30 min... Hehe! ILLA!!! ;)



Jag har vänt upp o ner på hela huset för o leta upp mina hästpass till hästarna i veckan, utan framgång... Men sen när Mikael letade hittade han dom alla 3 efter 5 min, givetvis där jag hade letat.. Är det inte typiskt?! ;)
Så nu måste jag bara bita i det sura äpplet o ringa Dahlbergs, o jag vill verkligen inte!!!! Älskling får göra det istället... Jag kommer ju börja lipa direkt jag ska presentera mej i telefonen.... :/



Jag älskar dej Kalle....
Älskar dej så enormt mycket...
Den dagen du lämnar mej så kommer ett stort sår rivas upp i mitt hjärta,
ett sår som aldrig mer kommer läka!
Du är den som funnits där vid min sida i vått o torrt, i 4 år!
Tillsammas har vi åstakommit väldigt mycket!
Men trodde vi skulle få uppleva mycket mer ihop...
Man ska aldrig ta något förgivet,
men det gjorde jag!

Vem trodde det,
att min bästa vän,
min stärna,
skulle bli skadad för livet,
endast 10 år gammal...
Livet är surt,
ett rent helvete ibland!

Min pärla, min fina pärla, har tappat sin glans, för alltid!


Kommentarer
Postat av: Carina Ragneheim

Mitt hjärta blöder för dig mitt barn...du är mitt älskade barn som jag aldrig vill se ledsen, förtvivlad eller uppgiven.

Vill bara försöka ge dig det bästa av livet vill sopa stigen du går på så du inte snubblar och faller....men hur mycket jag än sopar så lyckas det dyka upp stenar som du snubblar över och slår dig... VILL INTE ha mer sorg i våra liv nu...men det viktigaste är att hur mycket det stormar så har vi varandra i vår lilla familj :-) Puss

2010-08-14 @ 20:02:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0