Ediths hälta var ännu värre igår morse så vi ringde distriktveterinärerna i Högsäter... Hon kom hit o klämde, kände o tog tempen som var 38,8... Men eftersom att fröken hade så himla ont vågade inte veterinären utesluta fraktur/spricka så hon skickade oss vidare till ATG i Karlstad.... Så det vara bara o packa ihop sej o dra upp..
O det tog 10 min o lasta... Helt otroligt! ;) Men det var helt säkert för att hon hade för ont för o va vrång!

Väl uppe på ATG var hon en riktigt ängel! Både jag o veterinärerna var riktigt imponerade! :) Dom började gröpa ur under hoven där distriktveterinären hade börjat lite smått... Och efter en stund gröpande så kom det var o blod o Edith, som både hade fått lugnande, bedövning o stelkramps sprutor, blev genast mkt bättre.... Så skönt! Men klockan var då 21.00 o de ville gärna ha kvar henne under natten för o se hur hon verkade efter natten o ifall de skulle gröpa ur mer... Så jag o Mikael åkte hem utan häst o transport...

Ringde ATG igen i förmiddags o Edith var fortfarande rejält halt o de hade gröpt ur mer.. De ville ha kvar henne en natt till för o se hur det utvecklar sej o ev. gå in genom hovväggen istället för den sitter såpass långt upp! Fy säger jag bara... Ryser bara jag tänker på hur ont hon måste ha...
Håll tummen för henne!


Världens hemskaste natt hade jag i natt oxå... Blev jättesjuk efter besöket i K-stad o jag är i akut behov av nässpray numera... Men den försvann nägonstans, hittade den inte i varken mina eller Mikaels kläder.... Vi kom väl i säng strax före kl 1... Och klockan 3 gav jag upp hoppet... Hade bara halvslummrat i två timmar o jag var så tätt i näsan så det fanns inga ord för det... Jag gick upp och letade i hela huset efter nässpray utan lyckat resultat... Drog på mej massa kläder o gick ut till hästarna för vi kunde ju ha tappat den där när vi gav dom kvällsmat... Men nej då, hittade en kortisonnässpray i min bil men den hjälpte ju inte mej... Testade Elliots koksalt-lösning men det funka inte det heller... Försökte snyta mej, men snöt o snöt så jag trodde hela hjärnan skulle komma ut men det hjälpte inte heller!
Sen traskade jag bort till Svärmor o kollade i hennes bil, vi hade haft den till K-stad... O där ligger den, mellan sätena! Har aldrig blivit så lycklig över att se nässpray i hela mitt liv... Då hade klockan hunnit bli 4.30 o sen äntligen somnade jag på riktigt, inbakad i dubbla täcken för feber har jag lyckats få oxå!
 
Aldrig mer sjuk utan nässpray bredvid sängen!

Hoppas inte Elliot blir smittad av mej för jag har konstaterat att vi inte har samma "sjukdom".... Elliot har rethosta utan feber o jag hostar sällan men "djupt", har feber, ingen röst kvar, beroende av nässpray o svider i ögonen!
Försöker o inte vara för nära honom o pussa ihjäl honom... Men det e svårt...


Nej nu får jag sticka upp o hämta nässprayen igen innan jag dör av andnöd...
Ha dä gött!^^