Roxie e kvar uppe i Karlstad på Smådjurskliniken....
Åhhh, det gör så ont.... Men hon e i de bästa händerna! .....Det får vi trösta oss med!

Kan berätta snabbt vad som hänt med henne....
Igår kväll så spydde hon och det kan hon göra ibland då hon är en gris o älskar hästbajs... O Mikael har ju kört bajs på åkrarna de senaste dagarna så jag va näst in till säker på att det berodde på det....
Sen när vi skulle ta in dom för natten så kom hon inte.... Mikael fick ut o lysa med ficklampan efter henne o när han hittade henne liggandes ca 30 m från huset så fick han mer eller mindre dra in henne.... Kopplade ihop detta med rent illamående bara....

I morse vaknade jag av en fruktansvärd lukt, verkligen VAKNADE av det! Jag höll rent ut sagt på att spy rakt ut!!! Hela huset stank, ruttet blod.... Roxie hade blodat ner hela buren o hela hennes bakdel va blodig.... Hon av helt apatisk, ville varken röra på sej eller bry sej om nått.... Hon hade inte varken druckit eller ätit på hela natten.... Det var svårt o se vart blodet kom ifrån, hon hade alltså inget sår utan det kom ur henne....
Trodde först det va något problem med livmodern, men det va svårt om det verkligen kom därifrån....

Vi började jaga veterinärer.... Vi ringa distrikten först så vi kunde få klartecken att de tyckte vi skulle åka upp till Karlstad direkt..... Det det gick smidigare än jag trodde! Tycker det är mkt bättre att åka till djurklinik direkt då de kan göra allt där, nu när det va så illa som det var!
Fick tag i dom där uppe o fick tid kl. 14.30....

När vi åkte hemifrån va hon "relativt pigg" hon hoppade upp i bagagen med Mikaels hjälp.... Väl på plats va hennes tillstånd betydligt mer kritiskt!
Hon varken reagerade eller lyfte på huvudet.... Hon bara låg... Hon blinkade inte ens med ögonon! Jag fick panik men såg dock att hon andades... Veterinären fick hämta en bår när vi skulle få in henne, Mikael fick lyfta i kroppen o jag fick lyfta hennes huvud för hon va verkligen helt livlös!!!! Det värsta jag sett!!!! Inte ens när Mikael förberedde henne för lyftet, dvs. vände o vred henne så hon låg med ryggen utåt, reagaerade hon inte, inte en enda blinkning!!!!! Tårarna forsade o jag fick en stor klump i magen!!!!!

När vi väl kom in i rummet det det ett jäkla tempo, det konstaterades ganska direkt att hon va rejält uttorkad o dropp sattes så fort de tagit massa blodprover.... Fortfarande inte en enda blinkning, trots kanlyler o massa folk... De såg att det var ur rumpan blodet kom o de beslutade att hon skulle röntgas direkt.... O där försvann vår älskade hund ut ur rummet......
Vi satt ner o pratade med veterinären o berättade allt som hänt, inkl hundarnas rymning i veckan.. Ifall hon typ skulle fått i sej råttgift eller nått under turen.....
Veterinären sa till oss: -"Hon är riktigt dålig, men ska göra allt vi kan......"

Proverna ramlade in, röntgen bilderna kom.... Inget som direkt förklarade hennes rejäla blödning....
Efter ca 45 min hade alla provsvar kommit o fortfarande inget oväntat på blodproven.....
De sa till oss att de kommer behålla henne, vilket vi räknat med, tills onsdag-torsdag nästa vecka! Helt berode på hur hon återhämtar sej såklart... De skulle väl göra mer undersökningar o ta mer blodprover de närmsta dagarna... Men nu ligger fokuset på att få henne på benen igen, o framförallt stabilisera hennes vätskebalans!

Innan vi åkte bad jag att vi skulle få säga hej då, och de fick vi ju eftersom att de tog henne ifrån oss så hastigt.... Väl inne i hundstallet så låg hon inne i en stor-jättestor bur på en lurig filt, helt utslagen... När vi kom in o hon såg oss viftar hon på svansen, den halvan längst ut på hennes svans viftar hon med 4 gånger sen låg hon helt stilla igen.... Underbar syn att hon äntligen reagerade...!!! Jag öpnnar hennes dörr o sätter mej på huk, pratar med henne o smeker henne i ansiktet o killar henne bakom öran.... O hon blinkar.... Kände en sån enorm lättnad!!!!

Sen lämnar vi Djursjukhuset bakom oss o åker tillbaka till Grums där vi "slängde av" barnen hos Mormor o Morgan.... Äter lite mat o umgås lite, sen bar det iväg hemåt....




Är så enormt lättad att vi inte avvaktade med Roxie! Men man ska alltid lita på sin magkänsla!!!!
Jag är helt säker på att 2 timmar senare hade det varit försent!!!!!
Så fruktansvärt, mitt lilla hjärta Roxie! <3
Men som sagt, nu e hon i de allra bästa händerna o nu kan det bara bli bättre....





(((Haha, väldigt "snabbt" jag berättade.... En hel roman ffs! :P )))