Monday...

Fann ingen ork till o skriva igår....
Var iväg till sjukan o tog massa prover imorse... Och bilirubinet hade gått ner till 220... Fortfarande vääldigt högt, men bättre än 280... Tycket det kommit liiite mer färg i blöjan oxå... Vet inte om det är önsketänkande?
HB't hade tyvärr gått ner lite, till 98... Nya prover ska tas på onsdag.... Fortfarande inte fått nån OP-dag.... Ska prata med Sigge imorgon... Antar att jag får veta mer då....
Älskling åkte hem igår... Lika tråkigt o ensamt som alltid... Dock känns det bättre nu när Wille är hos mej iaf..... Har nog varit den segaste dagen av min vistelse här idag.... Jesus! Dagen tar aldrig slut! Har bakat en paj till för att försöka fördriva tiden.... Med facit i hand, det ända jag lyckades med var extra kalorier i magen.... Men tur jag inte bryr mej om sådant då... Finns större problem o bekymmer här i världen än extra kalorier..... Pffft, vilken baggatel!
Älskling o Tottis kommer förhoppningsvis i veckan, när Wille ska opereras... Han har letat reda på min kamerakabel för USB-anslutning så jag kan bjuda på bilder även under vardagarna... Det är väl bra!? :D Känns som jag får ha nått att syssla med här...
Nu börjar tiden här kännas om man säger så.... På torsdag är det 6 veckor sedan jag kom hit, 6 veckor!!!!!! Familjer här på Ronald kommer - och åker... Nya familjer kommer - och åker... O kvar finns jag, ensam... Ser alla familjer bara försvinna härifrån.... O när jag kom hit så såg jag familjer baka...o minns att jag tänkte... Vem "fasen" bakar här då... Herregud! Precis som att de BOR här ju.... Men nu är JAG den bakande mamman... Jag är den som har fått ett RIKTIGT andra hem... Hemma känns inte längre som hemma, det känns så långt bort, så avlägset från min "nya verklighet"... Läskig känsla som inte går o sätta fingret på.... Men jag antar att jag försöker göra det bästa av situationen..... Vem skulle må bra av att gå o längta hem hela tiden? Bättre jag längtar tills mina älsklingar där hemma kommer hit istället...
Vår hemfärd känns alldeles för långt bort............

Kommentarer
Postat av: Laila

Det gör mig så ont om dig Lizette !

Du lever just nu i en overklig verklighet ! Det måste vara näst intill outhärdligt med all ovisshet, väntan på provsvar, eventuell operation och allt som rör sig runt er lille William.

Att du dessutom är utan både Mikael och Elliot i veckorna... det måste kännas väldigt tungt !

Jag hoppas innerligt att det snart kommer mera positiva resultat på Williams prover och att ni får en operationstid bokad snabbt ... om en operation är vad den lille kämpen måste gå igenom för att må bättre.

Tänker på er !

Laila







2011-09-26 @ 23:11:31
URL: http://gammeltacka.blogspot.com
Postat av: Anonym

Instämmer i vad Laila skriver. Det är verkligen tufft för dig nu Lizette(och minst lika tufft för Mikael som måste vara ifrån er under veckorna) Men det sista som överger en är hoppet och nu håller vi alla tummar och tår att att allt ska gå bra. Många kramar Lizette från faster Ingrid

2011-09-27 @ 20:25:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0